Här har du DN:s valtest, jag fick ett mycket intressant resultat. Lite oväntat.
Efter att ha kollat igenom utvärderingarna av kursen kan jag konstatera att det mesta har varit positivt, förutom att kursen varit så utdragen. Detta är korrigerat för framtida kurser och jag har förstått problematiken med det. Till alla mina kära elever som läser detta tackar jag innerligt för alla snälla ord och hoppas ni kommer få en underbar framtid, och först och främst ett trevligt lov med varma soldagar.
måndag 25 maj 2009
tisdag 5 maj 2009
DN:s valövervakning
Märk väl! Nu kommer DN med sin Europaparlamentsvalsbilaga på nätet. Den är en ypperlig källa till information.
Torsdagen är som bekant friluftsdag, det åligger alltså alla att se till att hålla sina bloggar uppdaterade och hålla koll på Europaparlamentsvalet.
Torsdagen är som bekant friluftsdag, det åligger alltså alla att se till att hålla sina bloggar uppdaterade och hålla koll på Europaparlamentsvalet.
onsdag 8 april 2009
torsdag 19 mars 2009
Dagens lektion den 19:e Mars
Idag så tänkte jag att vi skulle fortsätta blogga och skriva arbeten. Det innebär handledning för dem som ska skriva arbeten och jag kommer boka upp datorer för den som vill sitta på skolan och skriva. Frånvaron kommer registreras precis som tidigare. Dvs innevarande vecka eller nästa ska bloggen vara uppdaterad. Eleverna i gruppen kommer gå ut på tre veckors praktik, tanken är att de ska försöka använda bloggen till att t.ex. rapportera stämningen på de arbetsplatser de är ute på. Hur ser det ut med ekonomin? Detta kommer de få som praktikuppgift från mig. Senaste siffrorna är som bekant riktigt mörka.
tisdag 10 mars 2009
Den här gossen...
Det var den här lille killen som spelade på UKM i Forshaga. Electry Chris - grymt bra och man får hoppas han släpper en fullängdare snart.
måndag 9 mars 2009
Ett långt inlägg om prov =P
Sitter här och försöker i min enfald skapa någon typ av vettig heltäckande examinering för hela A-kursen i samhällskunskap, uppdelad på tre moment. Samhällslärarna på skolan (Jag, YKA och PNO) pratade om vilka möjligheter vi har till samarbete på den punkten för att möta betygskriterier och mål. Vad vi konstaterat är att vi (som väl är) utgår från liknande tankar när vi lägger upp kurser. Kan vi skapa förutsägbara och vettiga examineringsuppgifter för särskild prövning (när man behöver tenta upp en hel kurs) eller för den som behöver skriva upp moment som fattas?
Min tanke har från början varit att det ska bli gångbart med stora områden i en enda eller ett par examinationsuppgifter. En samhällskunskapskurs är på 100 poäng och det innebär alltså in alles hundra arbetstimmar - går det att beta av vid ett enda tillfälle överhuvudtaget? Den enda nyckeln jag kan hitta är förtrogenhet. Om vi antar att eleven vid tillfället har haft god tid att sätta sig in i kursen - vart lägger vi då gränsen för vad som är rimligt att vara förtrogen med?
Jag vill föreslå att en eventuell examination på samhällskunskap A kan vara något annat - nej att det behöver vara något annat än det vi är vana vid. Men det kommer ställa helt andra krav. Min tanke är att ge en begränsad tid att lösa ett problem, ge svar på vidgade frågor, helt utan krav på närvaro i lektionssalen. Ett helt fritt användande av alla material som för eleven finns tillgängliga. Det är utifrån min tolkning precis det som kursplanen efterfrågar. För vad är egentligen förtrogenhet med ett material? Är det förmågan att rapa upp detaljer på papper eller förstå, utveckla, lära vidare? Kursplanen efterfrågar att eleven skall kunna arbeta och förhålla sig till källor.
Det kommer vara helt omöjligt för någon som inte varit på en enda lektion eller läst en enda rad i kursen att kunna sätta sig in i materialet. Naturligtvis har denna gränsdragning inte uppkommit för att "sätta dit någon" utan måste ses som en rak konsekvens av kursplanen. Samhällskunskap som sådant är ett pluggämne - det är inte så mycket mer med det. Den stora möjligheten ämnet har är dock att vägarna in i kunskapen är mycket stora. Självklart är det så att jag utifrån en normerande syn framhäver mitt eget ämne som väldigt lättillgängligt. Jag är medveten om att samhällskunskap, fysik, biologi, matematik alla är lätta om du som mottagare har ett redan grundlagt intresse för frågorna. Samhällskunskapen har liksom fysiken fördelen att det hela tiden omger oss. Men där gravitation (naturlag) sällan väcker ilska (ja ok, om vi ramlar då kanske) eller glädje för oss som tar den för given så gör onekligen t.ex. kommunallagen, sociallagen, och tillämpningarna av dem det (människolag). På så sätt kan vi som lärare hämta relevans - men hur duktiga är vi på det?
Examinationsformer blir ofta i formen av prov vilket innebär att en elev sitter i ett rum och utan andra tillåtna hjälpmedel än penna och suddgummi ska kunna svara på ett antal frågor läraren kan svaret på och förväntar sig att eleven också ska kunna efter att ha läst den tilldelade instuderingstexten. Stämmer det? Jag har naturligtvis gjort det själv - och ofta har det varit för att kunna få ett underlag som 1. är lättare att bedöma och 2. för eleven är bekvämt och lättigenkännerligt. Samtidigt - vad handlar det om mer än korvstoppning? Vad grundar sig vårt behov av provvakter egentligen på?
Min tanke har från början varit att det ska bli gångbart med stora områden i en enda eller ett par examinationsuppgifter. En samhällskunskapskurs är på 100 poäng och det innebär alltså in alles hundra arbetstimmar - går det att beta av vid ett enda tillfälle överhuvudtaget? Den enda nyckeln jag kan hitta är förtrogenhet. Om vi antar att eleven vid tillfället har haft god tid att sätta sig in i kursen - vart lägger vi då gränsen för vad som är rimligt att vara förtrogen med?
Jag vill föreslå att en eventuell examination på samhällskunskap A kan vara något annat - nej att det behöver vara något annat än det vi är vana vid. Men det kommer ställa helt andra krav. Min tanke är att ge en begränsad tid att lösa ett problem, ge svar på vidgade frågor, helt utan krav på närvaro i lektionssalen. Ett helt fritt användande av alla material som för eleven finns tillgängliga. Det är utifrån min tolkning precis det som kursplanen efterfrågar. För vad är egentligen förtrogenhet med ett material? Är det förmågan att rapa upp detaljer på papper eller förstå, utveckla, lära vidare? Kursplanen efterfrågar att eleven skall kunna arbeta och förhålla sig till källor.
Det kommer vara helt omöjligt för någon som inte varit på en enda lektion eller läst en enda rad i kursen att kunna sätta sig in i materialet. Naturligtvis har denna gränsdragning inte uppkommit för att "sätta dit någon" utan måste ses som en rak konsekvens av kursplanen. Samhällskunskap som sådant är ett pluggämne - det är inte så mycket mer med det. Den stora möjligheten ämnet har är dock att vägarna in i kunskapen är mycket stora. Självklart är det så att jag utifrån en normerande syn framhäver mitt eget ämne som väldigt lättillgängligt. Jag är medveten om att samhällskunskap, fysik, biologi, matematik alla är lätta om du som mottagare har ett redan grundlagt intresse för frågorna. Samhällskunskapen har liksom fysiken fördelen att det hela tiden omger oss. Men där gravitation (naturlag) sällan väcker ilska (ja ok, om vi ramlar då kanske) eller glädje för oss som tar den för given så gör onekligen t.ex. kommunallagen, sociallagen, och tillämpningarna av dem det (människolag). På så sätt kan vi som lärare hämta relevans - men hur duktiga är vi på det?
Examinationsformer blir ofta i formen av prov vilket innebär att en elev sitter i ett rum och utan andra tillåtna hjälpmedel än penna och suddgummi ska kunna svara på ett antal frågor läraren kan svaret på och förväntar sig att eleven också ska kunna efter att ha läst den tilldelade instuderingstexten. Stämmer det? Jag har naturligtvis gjort det själv - och ofta har det varit för att kunna få ett underlag som 1. är lättare att bedöma och 2. för eleven är bekvämt och lättigenkännerligt. Samtidigt - vad handlar det om mer än korvstoppning? Vad grundar sig vårt behov av provvakter egentligen på?
söndag 8 mars 2009
Uppdatering
Det verkar gå rätt bra med bloggandet inledningsvis, även om frekvensen haltar lite här och där. Några kommentarer har jag inte direkt sett mer än på ett par få ställen dessutom.
Var i på Forshagas UKM i helgen och såg en snubbe i 15årsåldern, kallade sig Electrochris. Det var baske mig bland det brutalaste jag hört på riktigt länge. Hatten av.
Glöm ej heller... 8:e mars idag.. *hint*
tisdag 3 mars 2009
Om torsdagen
Inför torsdagen har jag gett möjlighet att jobba hemifrån. Närvaro på lekti0nen ger jag om bloggen uppdaterats under den innevarande veckan, alternativt för den som skriver arbete att komma in för att stämma av och vi tillsammans lägger upp en plan. Jag ska testa detta för att se om det fungerar med skrivdisciplinen - och se var det behövs stöttning. Fredagen kommer ägnas åt reklamredovisningen från förrförra veckan.
Antar det finns en hel del att skriva om. Idag kommer försvarets slutpläderingen i Piratebay-rättegången. Industriarbetarförbundet Metall som går med på sänkning av lönen till 80% är väl också en het potatis för en del. Kommer våldet bryta ut i och med Davis Cup-matchen som spelas till helgen? Vår kronprinsessa och hennes gemål "av folket" har utannonserat sina bröllopsplaner vilket får debatten om kungahuset att blossa upp igen. Vidare så går millningar, debatter och bloggar runt och hett kring frågan: Vad är egentligen konst?
Antar det finns en hel del att skriva om. Idag kommer försvarets slutpläderingen i Piratebay-rättegången. Industriarbetarförbundet Metall som går med på sänkning av lönen till 80% är väl också en het potatis för en del. Kommer våldet bryta ut i och med Davis Cup-matchen som spelas till helgen? Vår kronprinsessa och hennes gemål "av folket" har utannonserat sina bröllopsplaner vilket får debatten om kungahuset att blossa upp igen. Vidare så går millningar, debatter och bloggar runt och hett kring frågan: Vad är egentligen konst?
onsdag 18 februari 2009
Ämnesövergripande
Omhuldat begrepp, genomförs dock inte så ofta. Poängen med det är framförallt att kunna skapa sammanhang, helhet - både inom kurserna, men också programmet som helhet.
Satt och lurade på vilka typer av samarbetsprojekt jag skulle kunna jobba utifrån med andra lärare.
1. Fordon: Hur och varför Fordonslagen kom till. Tanken är att reda ut "baklänges" hur en lag blir till genom att titta på den i nuvarande skick och följa den tillbaka till sitt ursprung. Allt material kan göras tillgängligt med förarbeten osv. Inte för djup inläsning utan snarare för att se hur en lag kommer till och hur den faktiska lagen påverkar fordonstrafik. Detta kan vara ett samarbete mellan samhällskunskap A och Fordon och Samhälle-kursen
Pros: Sammanhang, enkelt att konkret genomföra.
Cons: Behöver splitta gruppen och jobba med FP enbart. Kräver samplanering av lärare i olika arbetslag vilket inte alltid tidsmässigt är enkelt. Synergi - rimligtvis läses kursen 1:a året, jag får dem inte förrän 2:a.
2. Arbetsmiljö o Säkerhet + Samhällskunskap A = Sant: Flera yrkesprogram läser den här kursen och naturligtvis är den anpassad för varje arbetsområde. Hursomhelst förhåller vi oss alla till LAS, MBL och pudelns kärna - AML - Arbetsmiljölagen. Liksom ovan kan det vara värt att ha ett slags samarbete där man kan spåra AML bakåt i tiden - från arbetarrörelsens pelarfrågor t.o.m. idag. Vidare kan det vara värt att vidga uppfattningar om lag och rätt osv. Jag gillar själv att arbeta utifrån ursprungstexter när jag arbetar med Samhällskunskap - och häri borde man kunna fånga upp en hel del frågor som rör lagar i allmänhet, arbetsmiljölagen i synnerhet, samt hur lagar blir till.
Pros: Sammanhang - eleven får en utökad känsla för enhetlighet i sin utbildning. Går att göra i sammanslagna grupper.
Cons: Kräver samplanering av lärare i olika arbetslag vilket inte alltid tidsmässigt är enkelt. Synergi - rimligtvis läses kursen 1:a året, jag får dem inte förrän 2:a.
3. Barn och fritidsprogrammet och samhällskunskapen: Inom BF finns det flertalet kurser som återkopplar till samhällsprogrammet, t.e.x när det gäller elevers olika livsvillkor osv. Även de läser Arbetsmiljökursen. Flera olika möjligheter.
Satt och lurade på vilka typer av samarbetsprojekt jag skulle kunna jobba utifrån med andra lärare.
1. Fordon: Hur och varför Fordonslagen kom till. Tanken är att reda ut "baklänges" hur en lag blir till genom att titta på den i nuvarande skick och följa den tillbaka till sitt ursprung. Allt material kan göras tillgängligt med förarbeten osv. Inte för djup inläsning utan snarare för att se hur en lag kommer till och hur den faktiska lagen påverkar fordonstrafik. Detta kan vara ett samarbete mellan samhällskunskap A och Fordon och Samhälle-kursen
Pros: Sammanhang, enkelt att konkret genomföra.
Cons: Behöver splitta gruppen och jobba med FP enbart. Kräver samplanering av lärare i olika arbetslag vilket inte alltid tidsmässigt är enkelt. Synergi - rimligtvis läses kursen 1:a året, jag får dem inte förrän 2:a.
2. Arbetsmiljö o Säkerhet + Samhällskunskap A = Sant: Flera yrkesprogram läser den här kursen och naturligtvis är den anpassad för varje arbetsområde. Hursomhelst förhåller vi oss alla till LAS, MBL och pudelns kärna - AML - Arbetsmiljölagen. Liksom ovan kan det vara värt att ha ett slags samarbete där man kan spåra AML bakåt i tiden - från arbetarrörelsens pelarfrågor t.o.m. idag. Vidare kan det vara värt att vidga uppfattningar om lag och rätt osv. Jag gillar själv att arbeta utifrån ursprungstexter när jag arbetar med Samhällskunskap - och häri borde man kunna fånga upp en hel del frågor som rör lagar i allmänhet, arbetsmiljölagen i synnerhet, samt hur lagar blir till.
Pros: Sammanhang - eleven får en utökad känsla för enhetlighet i sin utbildning. Går att göra i sammanslagna grupper.
Cons: Kräver samplanering av lärare i olika arbetslag vilket inte alltid tidsmässigt är enkelt. Synergi - rimligtvis läses kursen 1:a året, jag får dem inte förrän 2:a.
3. Barn och fritidsprogrammet och samhällskunskapen: Inom BF finns det flertalet kurser som återkopplar till samhällsprogrammet, t.e.x när det gäller elevers olika livsvillkor osv. Även de läser Arbetsmiljökursen. Flera olika möjligheter.
torsdag 12 februari 2009
Dagens lektion 12:e Februari
Roligt med folk som skulle kunna vara symboler för uttrycket "Vad var det jag sade?"
Idag tänkte jag försöka få till lite skrivande - förhoppningsvis är det god uppslutning. Det jag märkt är att det varierar en hel del, och de flesta har inte fått in sitt första inlägg än. Jag oroar mig lite för det. Kommer nog behöva handleda en del.
Den som lever får se.
Idag tänkte jag försöka få till lite skrivande - förhoppningsvis är det god uppslutning. Det jag märkt är att det varierar en hel del, och de flesta har inte fått in sitt första inlägg än. Jag oroar mig lite för det. Kommer nog behöva handleda en del.
Den som lever får se.
fredag 6 februari 2009
Ungdomens Kulturmönstring
Detta hör egentligen inte till bloggprojektet, men jag tänkte iaf pusha lite för Ungdomens Kulturmönstring (UKM - Ung Kultur Möts) som går av stapeln 21:e mars i strandvägsskolans aula. Spelar du musik? Håller på med målning/teckning/skulptur/dans/film/foto/poesi/lyrik/prosa eller annan estetisk verksamhet? Nu har du chansen att vara med och kanske bli uttagen till länsfinal (den 10-11 maj i Storfors)- och därefter riksfinal.
UKM är ett rätt påkostat projekt inom region värmland och försöker ta tillvara på Ungdomars skapande verksamheter i Värmland. Det har hållit på sedan slutet på 90-talet och är helt öppet för den som vill komma ut med sina grejer. Anmälan kan du göra här.
UKM är ett rätt påkostat projekt inom region värmland och försöker ta tillvara på Ungdomars skapande verksamheter i Värmland. Det har hållit på sedan slutet på 90-talet och är helt öppet för den som vill komma ut med sina grejer. Anmälan kan du göra här.
Framgångar
Nu är de flesta bloggare uppe med varsin blogg. Dock så finns det vissa problem redan nu - med kanske inte helt smakliga domännamn. Är det viktigt? Jag tänker utifrån det faktum att jag själv tar uppgiften på fullt allvar - innebär det att eleven inte gör det? Eller är domännamnet en kommentar över uppgiften? Är den reflekterad? Har det med tydlighet framgått att det inte bara är jag, eller eleverna själva som kommer läsa bloggarna?
Själva namnet är i sig harmlöst för min något härdade vokabulär, men här hanterar jag framförallt hur eleven förhåller sig till sin omvärld.
Jag har i vart fall bett eleven ändra namnet innan jag publikt länkar honom, alternativt om eleven på ett mycket bra sätt kan motivera sitt namnval.
Själva namnet är i sig harmlöst för min något härdade vokabulär, men här hanterar jag framförallt hur eleven förhåller sig till sin omvärld.
Jag har i vart fall bett eleven ändra namnet innan jag publikt länkar honom, alternativt om eleven på ett mycket bra sätt kan motivera sitt namnval.
torsdag 5 februari 2009
Dagens lektion 5:e Februari
Har blivit förvarnad om hög frånvaro från mina elever idag, det gillar vi inte =6
Dagens plan är att följande.
1. Introducera vad Mediekritik är - för att återkoppla till förra veckans titt på "de kända bilderna". Ska försöka hinna med att titta på tidningen som medie - och kritiken mot att svensk media (framförallt på tidningsfronten) ägs av några få stora företag. För att andra delen av lektionen...
2. Försöka att en gång för alla se till att alla som ska blogga har en blogg att utgå från. Första problemet jag stötte på var att datorerna i datasalarna inte fixade https (som behövs för att registrera sig och skriva på t.e.x. blogger) Nu ska våra datatekniker ha fixat det i den salen jag bokat.
Imorgon blir det ingen lektion p.g.a. friluftsdag.
Dagens plan är att följande.
1. Introducera vad Mediekritik är - för att återkoppla till förra veckans titt på "de kända bilderna". Ska försöka hinna med att titta på tidningen som medie - och kritiken mot att svensk media (framförallt på tidningsfronten) ägs av några få stora företag. För att andra delen av lektionen...
2. Försöka att en gång för alla se till att alla som ska blogga har en blogg att utgå från. Första problemet jag stötte på var att datorerna i datasalarna inte fixade https (som behövs för att registrera sig och skriva på t.e.x. blogger) Nu ska våra datatekniker ha fixat det i den salen jag bokat.
Imorgon blir det ingen lektion p.g.a. friluftsdag.
söndag 1 februari 2009
torsdag 29 januari 2009
Fler ansluter sig.
Till den växande skaran skribenter. Några som från början var inne på att skriva arbete har nu bytt inriktning och ger sig på bloggprojektet. Antar att en av brytpunkterna är att jag lämnade fältet öppnare för olika områden i samma blogg. I relation till de ramar jag har att förhålla mig till är det inte så vidare kontroversiellt. Faktum är att det kanske är precis det som är en ytterligare möjlighet inom arbetsmetoden. Kanske är det inte det klassiska arbetet som bloggen skall kontrastera - utan de så ofta använda "tidningsreferaten".
En vidare fundering - kommer eleverna känna sig övervakade? Pressade? Förhoppningsvis inte, men all lärar-elevkontakt som sker utanför vår begränsade "bloggosfär" kommer naturligtvis bli viktig.
Numer är också alla kommentarer granskade innan de publiceras - inte på förekommen anledning, men det kändes rätt och riktigt.
En vidare fundering - kommer eleverna känna sig övervakade? Pressade? Förhoppningsvis inte, men all lärar-elevkontakt som sker utanför vår begränsade "bloggosfär" kommer naturligtvis bli viktig.
Numer är också alla kommentarer granskade innan de publiceras - inte på förekommen anledning, men det kändes rätt och riktigt.
onsdag 28 januari 2009
Inför morgondagen
Det ska bli spännande att se hur den här idén slagit rot bland eleverna. De flesta tror jag inte känner till den här bloggen än, så vi får se vad de ger för omdöme.
Det jag tänker mig försöka göra tydligt är att ämnesrörligheten inom samhällsområdet är stor - men principen om att "hålla sig inom sin ämneskategori" kvarstår. Dvs. även om eleven nu valt att titta på, säg, Barack Obama - så är det ok att ge sig in i Israel/Palestinakonflikten, eller för den delen skoldebatten. Relevansen för det egna skrivandet får stå först - men gärna "snygga" övergångar från ett ämne till ett annat.
Några tips om hur jag kan tackla det?
Det jag tänker mig försöka göra tydligt är att ämnesrörligheten inom samhällsområdet är stor - men principen om att "hålla sig inom sin ämneskategori" kvarstår. Dvs. även om eleven nu valt att titta på, säg, Barack Obama - så är det ok att ge sig in i Israel/Palestinakonflikten, eller för den delen skoldebatten. Relevansen för det egna skrivandet får stå först - men gärna "snygga" övergångar från ett ämne till ett annat.
Några tips om hur jag kan tackla det?
tisdag 27 januari 2009
Sammanhang
Hur skapas det egentligen?
Genomgående i skol- och mediedebatten är hur bristen på sammanhang leder till svårigheter i undervisning. Hur hanterar vi luckorna egentligen, om så bara på en så enkel nivå som att sätta skolan i relation till "den verkliga världen" som det grovt förenklat brukar kallas?
Genomgående i skol- och mediedebatten är hur bristen på sammanhang leder till svårigheter i undervisning. Hur hanterar vi luckorna egentligen, om så bara på en så enkel nivå som att sätta skolan i relation till "den verkliga världen" som det grovt förenklat brukar kallas?
måndag 26 januari 2009
Liten kommentar
Den massiva texten nedan hoppas jag inte skrämde iväg någon, men jag är mycket av en färsking på det här med bloggande ;)
Själva grejen
Ett antal av mina elever har alltså valt bloggen som arbetsform. Efter att ha presenterat idén för dem (se utförligare version nedan) så är jag just nu i arbetet med att hålla handledning med samtliga elever. Det jag utgått från är att få igång skrivandet - ett elevens första inlägg - för att kunna se vart landet ligger. Eleverna har själva valt område att blogga om, vilket inneburit allt från dataspelsberoende till Josef Fritzl och lite förvånande faktiskt: tre bloggar om finanskrisen. Jag har valt att hålla det relativt öppet hur bloggen får eller inte får utvecklas. Tanken är att möjliggöra utveckling, vilket inte alltid är så lätt att förhålla sig till i t.ex. en rapport eller arbete.
Omfattningen av projektet blir att se till att underhålla bloggen med minst ett inlägg varannan vecka - vilket tidsmässigt kommer uppta ca 1/3 av den resterande kurstiden. Underlaget för betygssättning kommer inte utgå från mängden inlägg, utan framförallt förmågan att utveckla sina resonemang. Därtill avkräver jag att var och en kommenterar på åtminstone ett inlägg i veckan - framförallt för att den bloggande eleven behöver kunna hantera diverse frågeställningar. Häri ligger nu också min funktion. Jag kommer kanske ge tips, inspiration (förhoppningsvis) och råd på lektionstid, men framförallt kommer jag fungera som en bloggare och kommentator "som alla andra". Detta betyder att om eleven inte har nog på fötterna för att säga det denne säger, är otydlig eller annat - så kommer jag säga det. Likväl kommer jag naturligtvis ge positiv feedback.
Kopplingen till kursplanen.
För att förtydliga är det följande mål jag anser vara mest aktuella att koppla till:
Omfattningen av projektet blir att se till att underhålla bloggen med minst ett inlägg varannan vecka - vilket tidsmässigt kommer uppta ca 1/3 av den resterande kurstiden. Underlaget för betygssättning kommer inte utgå från mängden inlägg, utan framförallt förmågan att utveckla sina resonemang. Därtill avkräver jag att var och en kommenterar på åtminstone ett inlägg i veckan - framförallt för att den bloggande eleven behöver kunna hantera diverse frågeställningar. Häri ligger nu också min funktion. Jag kommer kanske ge tips, inspiration (förhoppningsvis) och råd på lektionstid, men framförallt kommer jag fungera som en bloggare och kommentator "som alla andra". Detta betyder att om eleven inte har nog på fötterna för att säga det denne säger, är otydlig eller annat - så kommer jag säga det. Likväl kommer jag naturligtvis ge positiv feedback.
Kopplingen till kursplanen.
För att förtydliga är det följande mål jag anser vara mest aktuella att koppla till:
Eleven ska
*ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt,
I bloggen ligger mycket av själva idén om det fria ordet - kina som exempel - hur hanterar eleverna detta?
*kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
Förhoppningen är ju att eleverna faktsiskt har ett intresse av just dessa frågor, men att röra sig från en abstrakt nivå till en konkret är en ständig utmaning - här hoppas jag bloggen ska kunna vara ett verktyg att själv kunna hantera frågorna. Därtill bör nämnas att jag inte kommer fånga in eleverna i ett område de faktiskt inte engageras av - rörlighet mellan ämnesområden kommer absolut vara möjlig.
*ha kunskaper om det politiska systemets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå
Här handlar det mycket om hur långt eleven är villig att gå för att komma till botten med den formella och informella makt som utövas i samhället. Ett områdesval kan begränsa detta, men jag tror projektet kan fylla tillräckligt mycket hurhelst.
*kunna förstå hur man kan påverka politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå, inom EU samt internationellt
Här blir det både ett metaperspektiv och säkerligen hos vissa av eleverna konkreta frågor. Metaperspektiv eftersom användandet av bloggen kan ses som en koppling till en ny form av inflytande. Att kunna titta på vad bloggen är blir alltså intressant utifrån kursplanen.
*kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv
Centralt för bloggandet är just reflekterandet och formulerandet kring samhällsfrågor.
*kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor
Naturligtvis viktigt. Att alla områden har miljöperspektiv är inte självklart, men kan man förhålla sig till någon form av samhällsfråga utan att möjliggöra etiska perspektiv? Här är det fullt möjligt att vissa saker behövs "lockas fram" genom feedback.
*kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor och
Källhänvisning genom hypertext (länkar) är ett av bloggens signum - att därutöver använda källor som inte är nätbaserade kan nog för många bli svårare, men jag tänker inte slänga ut barnet med badvattnet för det. Förhoppningsvis går detta att styra upp med kommentarer såsom "har du läst det här och det här?"
*känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.
Som tidigare beror det lite på i hur stor utsträckning eleven väljer att fördjupa sitt resonemang. Tanken är inte att bloggandet bara ska handla om "yta", men det är i skrivande stund svårt att veta hur skrivandet kommer arta sig.
I nuläget väntar jag på att få adresser till elevernas bloggar, vilka också kommer finnas under min profil som "bloggar jag följer". Funkar det inte som jag tänkt mig så får jag helt enkelt improvisera. Tanken är också att bloggandet är "mot omvärlden" så det är kanske inte bara jag och eleverna själva som har åsikter.
Det är med tillförsikt jag ger mig in i det här arbetet. Förhoppningsvis kommer utvärderingen visa positiva resultat både för elevens kunskapsbredd och projektets möjlighet till utveckling. De svårigheter som kan uppstå på vägen är inte helt lätta att förutspå, samtidigt som jag tror att jag kan ha hittat en väg in...
Väl mött så länge.
Dags att börja.
I veckan utkommer ett examensarbete på lärarprogrammet där bloggen står i fokus. Utgångspunkten är svenskämnet och bloggen. Efter att ha varit behjälplig med några små praktiska detaljer i detta arbete blev jag själv sugen på att undersöka bloggens potential som ett unikt pedagogiskt forum. Framförallt är det bloggens möjlighet att röra sig på flera nivåer som lockade - dess öppenhet och närhet till elevens egna kommunikationskanaler kändes inte bara som en "fräsch idé" utan som en vital möjlighet att komma åt något så viktigt som känslan av sammanhang.
Vidare fann jag inspiration i min kollega Torbjörn, som använder bloggen som ett sätt att kommunicera med sina elever, och få dem att se honom som skrivande människa. Där är bloggen en informationskanal för att underlätta för den som bättre vill
Den här bloggen är ett slags pilotprojekt för att arbeta med samhällskunskapsämnet på ett alternativt sätt. Eleverna i en av mina yrkesklasser fick själva välja om de skulle blogga eller skriva ett mer traditionellt arbete, de flesta valde till min glädje bloggen. Vid första genomgången med eleverna rörde jag mig på idéplanet och försökte beskriva min tanke bakom projektet. Allt för ofta upplever jag att mina elever skriver "på kommando". De skriver för att jag som lärare på ett eller annat sätt behöver bedöma dem, ge dem chans att uttrycka sig. Själva lärandet hamnar utan någon form av känsla för det man gör vid sidan om. Väldigt sällan rör jag mig (tyvärr) kring frågor om lusten till skrivandet. Skrivande för mig är en naturlig del av kommunikationsrepertoaren, men så har jag å andra sidan haft elva till tolv år mer än mina elever att utveckla det. Därtill hade jag redan innan min egen gymnasietid ett intresse för både läsande och skrivande. Kort sagt är spelfältet för mig och mina elever inte i jämnvikt - och om jag skulle närma mig dem med föresatsen att det var det brister jag inte bara i ödmjukhet - utan också i mitt pedagogiska uppdrag. Jag vill inte hävda att mitt skrivande på något sätt är exceptionellt, men lusten till det har jag aldrig saknat - förutom i ett fall: Min egen skoltid. De mest själadödande upplevelser av skrivande jag har kommer framförallt från min universitetstid då man på ett eller annat sätt skulle sammanfatta Lefevbres återgivning av den franska revolutionen på ca 30 paginas. Jag älskar historieämnet, men jag är inte så väldans kär i dålig pedagogik. Därför ser jag det som ett oomkullrunkeligt (hur ofta får man använda det! Kom igen!) ansvar mot mig själv och mina elever att utveckla hur pedagogik, didaktik och undervisningsmetod samspelar.
Vad har bloggen för möjligheter?
Här rider jag ju onekligen på en våg av internet 2.0 som gått mig delvis förbi. Det var länge sedan jag tog mina första, stapplande steg på den här scenen. Men onekligen är bloggen ett intressant medium eftersom den bevisligen fungerar för väldigt många unga människor som en uttryckskanal. Många av de elever som valt bloggen har aldrig själv bloggat - men de vet vad det handlar om. Området är bekant för de flesta av dem. På ett eller annat sätt har de kommit i kontakt med bloggar, och aldrig förut har jag behövt säga så lite för att sätta igång tankeverksamheten inför en stundande uppgift. Syftet var aldrig att hitta ett sätt att göra något enklare varken för mig själv eller mina elever - bara mer sammanhangsfyllt. Att jag inte heller riktar mig direkt till eleverna, utan främst till vem nu än det må vara som läser är har flera anledningar. Den här bloggen är tänkt fungera som en levande rapport där eleverna ska kunna kommentera sin egen uppgift, samtidigt som den som läser denna blogg och dess kommentarer ser (förhoppningsvis) vilka problem eller möjligheter som uppstår "live".
Egentligen finns det mycket mer att diskutera, men jag tror jag behöver lämna er lite på poolkanten här. Det första jag tänker mig göra är att konkretisera planen och koppla den till kursplanen.
Vidare fann jag inspiration i min kollega Torbjörn, som använder bloggen som ett sätt att kommunicera med sina elever, och få dem att se honom som skrivande människa. Där är bloggen en informationskanal för att underlätta för den som bättre vill
Den här bloggen är ett slags pilotprojekt för att arbeta med samhällskunskapsämnet på ett alternativt sätt. Eleverna i en av mina yrkesklasser fick själva välja om de skulle blogga eller skriva ett mer traditionellt arbete, de flesta valde till min glädje bloggen. Vid första genomgången med eleverna rörde jag mig på idéplanet och försökte beskriva min tanke bakom projektet. Allt för ofta upplever jag att mina elever skriver "på kommando". De skriver för att jag som lärare på ett eller annat sätt behöver bedöma dem, ge dem chans att uttrycka sig. Själva lärandet hamnar utan någon form av känsla för det man gör vid sidan om. Väldigt sällan rör jag mig (tyvärr) kring frågor om lusten till skrivandet. Skrivande för mig är en naturlig del av kommunikationsrepertoaren, men så har jag å andra sidan haft elva till tolv år mer än mina elever att utveckla det. Därtill hade jag redan innan min egen gymnasietid ett intresse för både läsande och skrivande. Kort sagt är spelfältet för mig och mina elever inte i jämnvikt - och om jag skulle närma mig dem med föresatsen att det var det brister jag inte bara i ödmjukhet - utan också i mitt pedagogiska uppdrag. Jag vill inte hävda att mitt skrivande på något sätt är exceptionellt, men lusten till det har jag aldrig saknat - förutom i ett fall: Min egen skoltid. De mest själadödande upplevelser av skrivande jag har kommer framförallt från min universitetstid då man på ett eller annat sätt skulle sammanfatta Lefevbres återgivning av den franska revolutionen på ca 30 paginas. Jag älskar historieämnet, men jag är inte så väldans kär i dålig pedagogik. Därför ser jag det som ett oomkullrunkeligt (hur ofta får man använda det! Kom igen!) ansvar mot mig själv och mina elever att utveckla hur pedagogik, didaktik och undervisningsmetod samspelar.
Vad har bloggen för möjligheter?
Här rider jag ju onekligen på en våg av internet 2.0 som gått mig delvis förbi. Det var länge sedan jag tog mina första, stapplande steg på den här scenen. Men onekligen är bloggen ett intressant medium eftersom den bevisligen fungerar för väldigt många unga människor som en uttryckskanal. Många av de elever som valt bloggen har aldrig själv bloggat - men de vet vad det handlar om. Området är bekant för de flesta av dem. På ett eller annat sätt har de kommit i kontakt med bloggar, och aldrig förut har jag behövt säga så lite för att sätta igång tankeverksamheten inför en stundande uppgift. Syftet var aldrig att hitta ett sätt att göra något enklare varken för mig själv eller mina elever - bara mer sammanhangsfyllt. Att jag inte heller riktar mig direkt till eleverna, utan främst till vem nu än det må vara som läser är har flera anledningar. Den här bloggen är tänkt fungera som en levande rapport där eleverna ska kunna kommentera sin egen uppgift, samtidigt som den som läser denna blogg och dess kommentarer ser (förhoppningsvis) vilka problem eller möjligheter som uppstår "live".
Egentligen finns det mycket mer att diskutera, men jag tror jag behöver lämna er lite på poolkanten här. Det första jag tänker mig göra är att konkretisera planen och koppla den till kursplanen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
